Andra gästinlägget!
Här kommer ett andra gästinlägg!
Den enda fördelen med att Steven lämnat Bryssel för vidareutbildning och nu bor mitt ute i ingenting (Faßberg, Tyskland) är att Celle Landgestüt ligger mindre än en timme därifrån! Så när jag fann ut att dom organiserar hingstvisningar flera gånger varje vår så var jag inte sen att övertala honom om att nu minsann ska vi på hingstvisning.
Det enda datumet som passade in i bägges scheman var söndagen den 2/2 kl. 17:00, i Verden. Det enda problemet var att vårterminen började måndag 3/2 kl. 08:00 och fortsatte med föreläsningar fram till 18:00. Det är ”bara” 57 mil mellan Faßberg och Bryssel och det kan man ju bekvämt avverka på en natt…. Jag var hemma kl. 03:00 och var inte den mest aktiva studenten dagen efter.
Så tillbaka till det roliga – nämligen hingstvisning. Jag har alltid varit svag för tyska hästar och särskilt hannoveranare så att få se vad Celle hade att erbjuda var något jag hade sett fram emot länge. De började med att visa några av de yngre hopphingstarna, den första jag skrev ned på min lista över tänkbara pojkvänner till det avelssto jag ännu inte äger var Casalinos (f. 2015, Casall/Contender). Damn vilken häst. Kanske inte en av de mest flashiga men utstrålade enorm kapacitet.
När de hade avverkat de första hopphingstarna så var det dags för första omgången av dressyrhingstar. Inte lika kul tyckte Steven. En av dem jag fastnade för var Labbadio (f. 2014, Lissaro/Dancier), kan dock ha varit för att han reds i en relativt öppen form samt såg ut att faktiskt njuta av att bära runt på sin ryttare.
Nu är ju inte jag någon expert på dressyr men det var intressant att se olika ridstilar. Om jag generaliserar lite så red de äldre (ofta manliga) ryttarna i en mycket mer öppen och friare form, ofta på hästar med mer påskjut och mindre flashiga framben än den yngre generationen (ofta unga tjejer) vars hästar gick i en mer spänd form och med mycket flashigare framben...
Ännu mer intressantare var dock Stevens kommentar några dressyrhingstar senare: Anna, why do they keep the horses' heads like that? – it really doesn’t look comfortable. I don’t want to look at this. Hingsten som visades just då reds i en väldigt hög form och nästan med hakan mot halsen. Om någon som inte kan ett dugg om hästar reagerar och tänker ”det här är inte OK” varför gör då inte hästfolk det? Återigen, jag är ingen dressyrexpert och skulle nog inte ens kunna sitta ned i traven på många av de hingstar som visades men efter att ha sett 10+ proffsryttare i olika åldrar visa olika hästar i 2,5h så började ett ganska tydligt mönster att synas – dressyren har utvecklats och jag är inte helt säker på ifall det är i rätt riktning.
Som tur var så kom det snart in ett gäng hopphingstar igen och Steven fick tag på en öl i caféterian. Den här gången blev det svårt att välja favorit, det blev dock tillslut otroligt snygga Diacontinus (f.2010, Diarado/Contendro I). Helt klart den bästa hingsten för dagen men också en av de äldre (och skimmel...) så inte så konstigt att han såg mest säker ut!
All in all – fantastiska hästar! Borde köpa mig ett sto (för alla de pengar jag inte har) och betäcka innan jag flyttar hem till Sverige igen! Otroligt givande och motiverande att se så många kvalitetshästar visas av duktiga ryttare på ett så välorganiserat och tidseffektivt sätt. Nu blir det till att sitta och kolla på stoannonser och drömma....
Ha en bra vecka!
/Anna