1

Ett steg fram och två bak

Pebbles har fått vila en vecka, oplanerat. Och i och med det så känns allt hopplöst igen. Inte på grund av P utan på grund av mig själv. Jag vill känna lite på henne i selen eftersom sist gick det helt okej - men nu känns det som att jag bara pajade ALLT egentligen. 

Ida är så bra hon peppar och ger kritik och fejar och reder upp men det slår så hårt på självförtroendet. Jag vill inte vara den som "bara" kan lotsa min häst i trav runt i paddocken. Och egentligen är det inte så "bara" eftersom jag hela tiden lär henne saker uppe frän ryggen och hon gör verkligen jättebra ifrån sig. 

Men selen i måndags blev bara katastrof och då känner jag mig som världen sämsta matte. Pebbles ville inte gå fram och när jag bad henne gå fram så ställde hon sig på bakbenen och eller sparkade mot mig. Bara för att jag vill ha en lugn jogg i början som uppvärmning. 

Ida förklarade för mig att i och med det så tog hon "kommandot" över mig och så blev allt pannkaka. Och det är ju det som är det allra svåraste i hela situationen. För jag vet inte hur jag ska tackla situationen som uppstår. 

Situation: P vill inte gå framåt. 
Lösning: be henne gå framåt. 
Situation: P tycker att jag är dum som ber henne att gå framåt och protesterar. 
Lösning: bemästra henne och överlista henne. 
Problem: jag har inte erfarenheten att bemästra och överlista henne. 

Alltså kan inte jag göra detta momentet just nu för jag är inte mogen. Ida kan för hon har gjort detta förut. Och frustrationen blir att jag "bara" får tussa runt på banan i trav utan krav.  Frustrationen ligger egentligen bara i att jag inte har lärt mig momentet ännu. Och eftersom P är min första häst är det inte så konstigt att jag inte kan allting men jag vill så gärna att allt ska bli rätt. 

Usch vad långt det här blev men jag behövde låta känslorna flöda ut. 

/ Nat 

(null)

Hästar erfarenhet framsteg horsebackriding hästablogg hästar moment rida in unghäst